Whenn

Jag är så full, men inte tillräckligt full för att inte skriva något på min så kära blogg.
En idé-lapp senare där det står "Livet som grott-människa", vilket i sig inte är någon dålig idé, så kan jag bara konstatera att jag är lite för full för det.
Men jag är inte för full för att outa att min bästa kompis släpar hem ett ragg ikväll, till en säng där hans ex redan sover.
Och det roar mig. Så mycket.
Och annat roar mig med, fulla människor roar mig. Fulla människor är det bästa jag vet. Ifall jag skulle vilja leva mitt liv någonstans skulle det vara bland fulla människor.
Så jag spelar igenom min "trevlig som hos farmor"-playlist och jag njuter, av er, era stackare.
Fast jag borde gråta.
För vad in i helvete gör vi, vi som gud glömde, stackarna utan mål.
Vi som inte inte hade en aning, en generation bortom storhet, med porrsurfande och nikotin i våra gener.
För alltid, eller iallafall tills jag dör, Alex.