Att vara full hemma är den bästa fyllan.

Förbred er, kära läsare, för lite klassiskt fylleskriv.
För jag är full, hemma ensam, och på intet sätt deppande eller liknande. Mera åt andra hållet i så fall. Jag mår så bra som går att må, och det är faktiskt ganska bra. Jag hade helt glömt av hur skönt det är att dricka ensam.
Detta kan låta som en lätt alkisvarning eller liknande men så är det inte alls. Det är bara en skön känsla att gå runt hemma i kalsonger (that's it) och spela svinhög musik och ligga i soffan kollandes på the hills. Det är bara en skön känsla när grannen kommer förbi och undrar ifall mina föräldrar är hemma.
Jag ler honom i ansiktet, skrattandes åt hans futila försök att tysta min musik.
Jag vet att han vet att mina föräldrar inte är hemma. Alltså är hans enda uppdrag här att se över vad jag gör.
Fuck him, tänker jag, JAG FÅR LYSSNA PÅ HUR HÖG MUSIK JAG VILL!
I tonårs-upprorisk anda springer jag iväg till förstärkararen och höjer genast ljudet.
HELA VÄRLDEN SKALL VETA VAD JAG LYSSNAR PÅ JUST NU!
Vad som händer på the hills?
DET ÄR BRÅK!
Lauren och den fula verkar bråka och det gör mig glad.
Ifall jag någonsin känner mig riktigt nere så kollar jag på the hills och tänker att vissa människor faktiskt tror att det är på riktigt.
Sen skrattar jag.
Undra förresten varför man bara blir så här glad med alkohol nuförtiden.
När jag var liten kunde jag få fram samma känsla bara genom att vakna, jag antar att livet blir sämre ju längre man lever?
Kings of Leon sprakar ur högtalaren och jag dansar runt i mitt ganska lilla rum. Jag njuter av musiken och kniper ihop mina ögon....
Detta är att leva, allt annat är bara en väntan på nästa ögonblick lika perfekt som detta.
Och jag ler mot världen. Vad som händer ikväll undrar kanske du, läsare...
Ikväll, kära läsare, skall jag och min absolut bästa krökkompis (iallafall tvåa på den listan, då den tjocka finnen är absolut bäst) skall ut och bara stöta på allt som går att stöta på.
Detta kommer, antagligen, bli hur roligt som helst. Det brukar bli det iallafall.
Ifall du som läsare vill hitta mig så leta bara efter spåret av gubbslem som jag lämnar efter mig i staden denna kväll.
Ingen aning om vad jag skrivit längre upp, full och glad i min tillfälliga ensamhet;
Alex.

PS. Mitt fulla jag tycker tydligen att mitt nyktra jag är tråkigt. Mitt fulla jag kan ha rätt men jag hoppas inte det.
Till Alexander; Ha en bra kväll.
Till min lillasyster: Jag är inte alls full hemma nea, jag bara spelar...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0