En bit fiktion från min högst fiktionsdrivna hjärna.
Jag tittar ut genom fönstret och funderar över modeller.
Är de alla olyckliga knarkare eller finns det faktiskt människor som gillar att resa runt hela jävla jorden och aldrig riktigt vara.
Är modeller snygga?
Varför är de flesta modeller inte snygga?
Varför är det så coolt att ha sex med modeller?
Iallafall mitt huvud skickar direkt ut varnings-signaler när det kommer till tjejer som tror att de är väldigt snygga. Ganska värdelöst sex, skriker mitt huvud.
De behöver ju liksom aldrig lära sig, de kan leva på sitt presumtiva utseende.
Jag skulle hellre knulla Eva Braun än de flesta modeller.
Eller skulle jag det?
I övriga nyheter skulle min gamla gymnasie svenskalärare ge mig ett G på denna text för att jag gjort grova fel på styckeindelningen.
Fast egentligen för att jag en gång skämtade om att det enda hon gjorde i sitt liv var att gå till pustervik, syssla med amatörteater, och bara väntar på att hennes egetskrivna manus skall plockas upp av Dramaten.
Vilket, visade sig, var typ hennes liv.
Sen gillade hon inte mig. Jag gillade inte henne. Symbios kan ibland vara att komma överens om att man hatar varandra. Hon kanske gav mig dåliga betyg men jag slängde hennes lärare-bok (som alla lärare har) dagen innan studenten. Så det går väl jämnt ut.
FU svenskalärare. Och Robyn, fan vad jag hatar Robyn. "Oooh, jag är arty och har scarf och slår på en digital trumma, älska mig". Nej Robyn, det tänker jag inte.
Är de alla olyckliga knarkare eller finns det faktiskt människor som gillar att resa runt hela jävla jorden och aldrig riktigt vara.
Är modeller snygga?
Varför är de flesta modeller inte snygga?
Varför är det så coolt att ha sex med modeller?
Iallafall mitt huvud skickar direkt ut varnings-signaler när det kommer till tjejer som tror att de är väldigt snygga. Ganska värdelöst sex, skriker mitt huvud.
De behöver ju liksom aldrig lära sig, de kan leva på sitt presumtiva utseende.
Jag skulle hellre knulla Eva Braun än de flesta modeller.
Eller skulle jag det?
I övriga nyheter skulle min gamla gymnasie svenskalärare ge mig ett G på denna text för att jag gjort grova fel på styckeindelningen.
Fast egentligen för att jag en gång skämtade om att det enda hon gjorde i sitt liv var att gå till pustervik, syssla med amatörteater, och bara väntar på att hennes egetskrivna manus skall plockas upp av Dramaten.
Vilket, visade sig, var typ hennes liv.
Sen gillade hon inte mig. Jag gillade inte henne. Symbios kan ibland vara att komma överens om att man hatar varandra. Hon kanske gav mig dåliga betyg men jag slängde hennes lärare-bok (som alla lärare har) dagen innan studenten. Så det går väl jämnt ut.
FU svenskalärare. Och Robyn, fan vad jag hatar Robyn. "Oooh, jag är arty och har scarf och slår på en digital trumma, älska mig". Nej Robyn, det tänker jag inte.
Kommentarer
Trackback