Lite om mig själv:
Som alla som någonsin skrivit cv vet så är det svårt att vara ärlig. Jag kan inte direkt säga vad det står i min cv men jag är ganska säker på att det står ord som ordentlig, snabb på att lära sig, anpassningsbar och liknande. Detta är lögner. Lögner som jag har skrivit för att passa in på den svenska arbetsmarknaden och ge ett intryck av att vara en vanlig hederlig människa som är beredd att jobba hårt för brödfödan. Vilket jag alltså inte är.
Sanningen är att jag är en ganska lat människa som levt på att vara smartare än vad andra är genom hela skolsystemet och egentligen aldrig jobbat hårt för någonting. Varför jobba hårt när allting är lätt? Jag är dålig med tider, har kraftiga sömnproblem och skulle hellre bo i en etta och jobba med någonting jag tycker om än i en villa görandes något jag inte tycker om. Jag är ganska tolerant mot religioner och raser. Ifall man kan räkna att utge sig att vara från alla religioner och raser någon gång under mitt liv.
Jag är ganska ärlig. Men inte mot mina föräldrar eller människor som på något sätt kan påverka mitt liv. Jag dricker för att ha roligt men slås alltid av att det inte är så jävla roligt att dricka längre. Det är inte samma sköna flyt i fyllan. Det är mer en känsla av trötthet och förundran över mina dryckesbröder. Jag hatar egentligen att vara ute på krogen, jag gillar för det mesta inte musiken och jag hatar att inte kunna prata med någon utan att skrika.
Jag är inte speciellt anpassningsbar. Första månaden jag gör något nytt är jag alltid väldigt osäker och det tar ungefär två-tre månader innan jag kan slappna av i nya situationer.
Jag gillar människor som jag gillar och jag döljer inte mitt förakt för andra speciellt bra.
Jag har egentligen ingen arbetsmoral. Ifall jag inte ser något som intresserar mig så arbetar jag inte med det. Ifall jag verkligen måste arbeta med det så gör jag det så snabbt jag kan. Jag är jävligt kreativ men konstnärligt handikappad. Jag har försökt skriva en bok tre gånger och har hundra sidor text som jag aldrig kommer att visa för någon. De är för dåliga.
Jag är drogliberal men kommer aldrig pröva några tyngre droger. Jag har en vag misstanke om att jag kommer dö innan jag är 30 men har ingen aning om hur det skall gå till. I allmänhet är jag en ganska glad människa men jag har fruktansvärda mardrömmar.
Jag är en lat perfektionist som aldrig är nöjd ifall det jag gjort inte är perfekt och det är aldrig perfekt. Jag är en social autist med viss social kompetens. Jag har absolut inget problem med att inte träffa en annan människa på en vecka, men konstigt nog har jag fortfarande vänner. Av någon konstig anledning gillar människor mig och jag har ingen aning om varför.
Jag är en romantisk cyniker. Jag kan skratta åt AIDS-reklamer men skulle bokstavligt talat döda någon som sårade min lillasyster. Jag älskar min lillasyster mer än något annat i hela jävla världen, men kommer antagligen aldrig säga det till henne. Människor jag känner bryr jag mig om och alla andra har jag absolut inga känslor för.
Detta är mitt egentliga jag. Eller det jag jag vill visa mina bloggläsare. Det beror på antar jag. Fruktansvärt manipulativ är jag också.
Sanningen är att jag är en ganska lat människa som levt på att vara smartare än vad andra är genom hela skolsystemet och egentligen aldrig jobbat hårt för någonting. Varför jobba hårt när allting är lätt? Jag är dålig med tider, har kraftiga sömnproblem och skulle hellre bo i en etta och jobba med någonting jag tycker om än i en villa görandes något jag inte tycker om. Jag är ganska tolerant mot religioner och raser. Ifall man kan räkna att utge sig att vara från alla religioner och raser någon gång under mitt liv.
Jag är ganska ärlig. Men inte mot mina föräldrar eller människor som på något sätt kan påverka mitt liv. Jag dricker för att ha roligt men slås alltid av att det inte är så jävla roligt att dricka längre. Det är inte samma sköna flyt i fyllan. Det är mer en känsla av trötthet och förundran över mina dryckesbröder. Jag hatar egentligen att vara ute på krogen, jag gillar för det mesta inte musiken och jag hatar att inte kunna prata med någon utan att skrika.
Jag är inte speciellt anpassningsbar. Första månaden jag gör något nytt är jag alltid väldigt osäker och det tar ungefär två-tre månader innan jag kan slappna av i nya situationer.
Jag gillar människor som jag gillar och jag döljer inte mitt förakt för andra speciellt bra.
Jag har egentligen ingen arbetsmoral. Ifall jag inte ser något som intresserar mig så arbetar jag inte med det. Ifall jag verkligen måste arbeta med det så gör jag det så snabbt jag kan. Jag är jävligt kreativ men konstnärligt handikappad. Jag har försökt skriva en bok tre gånger och har hundra sidor text som jag aldrig kommer att visa för någon. De är för dåliga.
Jag är drogliberal men kommer aldrig pröva några tyngre droger. Jag har en vag misstanke om att jag kommer dö innan jag är 30 men har ingen aning om hur det skall gå till. I allmänhet är jag en ganska glad människa men jag har fruktansvärda mardrömmar.
Jag är en lat perfektionist som aldrig är nöjd ifall det jag gjort inte är perfekt och det är aldrig perfekt. Jag är en social autist med viss social kompetens. Jag har absolut inget problem med att inte träffa en annan människa på en vecka, men konstigt nog har jag fortfarande vänner. Av någon konstig anledning gillar människor mig och jag har ingen aning om varför.
Jag är en romantisk cyniker. Jag kan skratta åt AIDS-reklamer men skulle bokstavligt talat döda någon som sårade min lillasyster. Jag älskar min lillasyster mer än något annat i hela jävla världen, men kommer antagligen aldrig säga det till henne. Människor jag känner bryr jag mig om och alla andra har jag absolut inga känslor för.
Detta är mitt egentliga jag. Eller det jag jag vill visa mina bloggläsare. Det beror på antar jag. Fruktansvärt manipulativ är jag också.
Kommentarer
Trackback