Whenn

Jag är antagligen den enda hetrosexuella mannen i historien som gillar att bada. I badkar. Framförallt ifall det är nedsläckt. Något som jag inte borde skriva i min blogg egentligen för att det avmaskulaniserar mig ytterligare från det skogshuggar-ideal som jag misslyckas med att marknadsföra mig själv som.
Men jag gillar det, så jag går upp varje morgon innan skolan när huset är tomt, sätter på valfri val-ljuds cd (eller josh rouse, oftast josh rouse) och bara chillar innan jag måste till det teoretiska helvete som kallas Handels i folkmun (fortfarande bättre än chalmers). Iallafall har man mycket tid att tänka när man ligger i ett bad. Ofta om hur i helvete jag skall orka med handels till sommaren, men ibland kommer vissa intressanta tankar. Dessa hamnar ofta i min idé-låda men idag tänkte jag dela med mig av en av dessa spaningar som jag kommit på legandes naken.
Badskum.
Vad är egentligen grejen med badskum?
Alla som badar regelbundet där ute (alla över 50 och jag) vet ju att badskum egentligen inte fyller någon funktion. Visst, du kan slänga in lite grönt te och låtsas som om det är nyttigare för huden än det är att dricka, vilket det bevisligen inte är för ingenting som man äter/dricker kan vara nyttigare att ligga i än att äta/dricka. Så jag började fundera varför badskum egentligen finns.
Själv använder jag oftast badskum till att täcka mina fötter, som ser ut lite som förvuxna händer med små fingrar i spetsen, så att jag inte skall bli utfreakad över att jag har fyra armar och sedan göra någonting dumt. Man vill nämligen inte göra något dumt i badkar, för då kan man riskera att dö. Det är något man alltid måste komma ihåg, att även ifall det verkar mysigt är man bara ett snedsteg från döden. Att bada är nog det mest extrema jag gör i min vardag nuförtiden.

Iallafall.
Jag började kolla upp varför badskum finns och det visade sig att min användning inte är speciellt långt borta från sanningen. Badskum uppfanns för att täcka nakna kroppar från biopublikens suktande, rentav kåta ögon under 30-talet. Det fanns kvar fram tills 50-talet och sedan hände ju den så kallade bröstexplostionen där brösten gungade runt i var och varannan film under 60-talet till slutet av 80-talet då vi återigen fick någon bröstmoral i samhället.
Och vem säger att konservativa värderingar inte skapar jobb?
(ingen antar jag men det blev en bra avslutning)

Virtuell kärlek då?
Nä, det väntar vi med tills imorgon, för jag måste köpa snus snabbt.