Whenn

jag tänker inte skriva en rad till innan jag har fått fem kommentarer, då detta mest har blivit någon typ av sinnesjuk dagbok

Ifall jag inte känner internet-kärleken kan jag lika gärna skriva dagbok, eller hur?

För att göra en klassisk inledning så slog det mig för ett sedan, när jag var på kickboxning... (förlåt?)
iallafall slog det mig att man aldrig ser gravida runt staden längre. För ett par år sedan så var det ju någonslags tävling i att vissa upp magar fulla med foster dåligt gömda bakom olika typer av gardintyg. För som vi alla vet (?) är mammaklänningar bara gardiner som inte sålt tillräckligt bra och därför gjorts om till s.k mammaklänningar. För er som inte vet vad jag pratar om så är det bara att gå till BB och stirra på dessa skapelser av det fulaste textilbranschen har att erbjuda.

Iallafall så ser man inte gravida på stan längre och jag tror att det har att göra med kändisar.
Alla kända människor i hela jävla USA var ju gravida ett tag och gick stolt runt i gardiner på diverse sämre tidningars framsidor. Men nu är ingen längre gravid utan har upptäckt charmen med småbarnslivet (ingen charm, kamp på liv och död) och creddigheten med att bli gravid (som om det vore något speciellt. Bevisligen så har åtminstonde 5 miljarder kvinnor och en man varit gravida under det senaste århundradet.) försvunnit. Men vad gör dessa livets ryggsäckar nu?
Gömmer de sig hemma kollandes på Dr.Phil och undrar ifall deras barn i framtiden kommer att bli helt uppfuckat? (Mammor som kollar på Dr.Phils barn har i regel 75% mer mentala problem)
Går de på yoga för mammor? (Eller stretching för valar som jag brukar kalla det)
Köper de kläder i skumma barnbutiker någonstans i Frölunda?
Vad gör de egentligen?
Och varför kommer de ut ur sina grottor så fort deras foster blivit en bebis?

Jag anar en konspiration. Någon typ av genetiskt experiment där gravida hålls gömda och staten försöker odla fram perfekta, produktiva bebisar som andas arbetslusta, inte vill veta av semester, och föraktar bidrag.
Kanske försöker man förinta oliktänkande, kanske är det mammorna själva som föder fram en armé av barn som skall göra livet surt för oss slappa 80-talister, sinnesjuka 90-talister (helt ärligt, har ni sett vilka barnprogram som de vuxit upp med?, det var bättre när jag var ung och det var tjeckisk dockanimation måndag till torsdag.) och mentalt svaga 70-talister (uuuh, vi känner. Uuuh, vilken fin soluppgång).
Jag vet helt enkelt inte. Men ni skall veta, ni med eran moderkaka och stora drömmar, att jag tänker ta reda på det. Och exakt vad skall ni göra för att stoppa mig? Spruta bröstmjölk i mitt ansikte? (YES PLEASE) Smiska mig till lydnad? Jag tror inte det.

Förresten är Calvin Harris tillbaka med sin I'm not alone som är allt bra med trance (DET FANNS BRA GREJER) och utan så mycket dåligt. Props?

Länge har jag tänkt igenom att göra ett inslag om Bobby Fischer. Mest för att han var en av få antisemitiska judar som någonsin funnits (onödigt fakta: Det som blev den yngsta korpralen i den tyska, nazistiska arméen under andra världskriget var en liten judisk pojke som flytt från ärkebuseringen (VILKET JÄVLA SCHYSST ORD EGENTLIGEN) av sin familj och råkat snubbla i armarna på en SS-bataljon där han alltså blev deras tur-maskot. Han var även med i massa propaganda-filmer)
och för att han uppfann sitt egna schack för att schack var för lätt. Men nu har någon annan gjort det. Whatever?

Eftersom ännu en av mina s.k vänner överger mig för varmare klimat och antagligen för att slippa mig, så tänkte jag att ge ett smakprov på hur en konversation mellan ett svenskt innebandy-proffs och en asiat angående innebandy skulle gå:

Asiat: So what do you do, miss?
Svensk: Well, I'm a professional inside-bandy player
Asiat: Excuse me, what was that, miss?
Svensk: Inside-bandy.
Asiat:...
Svensk: It's like bandy, but inside on a carpet.
Asiat:...
Svensk: We have sargs also
Asiat: Sars?
Svensk: No, sargs. They are on the border of the carpet to protect the balls of going out
Asiat:...
Svensk: Have you ever seen hockey?
Asiat: No, miss.
Svensk:...
Asiat:...
Svensk: Well, you know those yellow sunglasses who only asians can put on without a feeling of embarrasment?
Asiat: Yes
Svensk: Then you might know the sport in which is it legio to wear such sunglasses
Asiat: AAAAAAAH, know I see miss. Bowling!
Svensk: *suck*

Douchebags who work in marketing (or as I like to call them, “club promoters with day jobs”) need only pass out a few flyers to convince themselves that they’re visionary supergeniuses. So of course the people who worked on The Dark Knight are wasting no time falling all over each other to take credit for the film’s success. After the jump, check out the hilariously dramatic, self-congratulatory, faux-gritty video put together by the people at 42 Entertainment, the company that oversaw the “Why So Serious/Elect Harvey Dent” marketing campaign for The Dark Knight. Or as they call it, “A transmedia experience with over 10 million participants in over 75 countries that played across hundreds of web pages, interactive games, mobile phones, print, email, real world events, video and unique collectibles.”

You got a bunch of dorks to dress up, play video games, and collect toys. Congratulations. I’d say that’s worth at least four dismissive wank motions.

Och när jag ändå snor saker därifrån:
http://filmdrunk.uproxx.com/2009/02/japanese-hancock-big-man-japan-trailer#more-10374

Bästa. Filmen. Någonsin

Att vakna till dammsugare är lite som att somna i en gaskammare. Att vakna till en dammsugare klockan 8 gör fysiskt ont. Hela kroppen spänner sig i en båge och man skriker svordomar som man glömt av att man kunde mot ens livs största fiende, personen vid dammsugaren. Och man slår i dörrar och man somnar om men ljudet av en dammsugare är så fullständigt jävligt för det går igenom allt. I Guantanamo spelade de tydligen hetsig rap hela tiden för att jävlas med fångarna (utöver deras totala brist på någon typ av rättigheter that is) men egentligen skulle det vara bra mycket effektivare med dammsugar-ljud. Inget får ens agressionsnivå att stiga som det jävla ljudet av städ.

Ifall det är något gott som 90-talet förde med sig var det Ben & Jerrys. Men hur fan de tänkte när de prissatte förstår jag inte. I USA är fyra-fem dollar jävla kaffepengar. I Sverige är 50 kr aningen mer och oavsett hur gott half-baked är (jävligt god) så kan jag ändå inte motivera att betala 50 kr för en halv-liter. Ifall jag inte är half-baked, för då fan måste jag ha half-baked, för att bli helbakad eller någon annan dålig ordvits.

Testiklar är onödiga efter 50. Läkare borde ta bort dem så att ingen får en önödigt gammal pappa. Människor med riktigt gamla pappor är alltid de mest uppfuckade och det skulle inte förvåna mig ifall en stor del av dem blir psykopater. Dessutom: Vad fan sysslar läkare med när 75-åriga mormödrar kan föda ur sig en liten skrynklig stackare? NEJ LÄKARE. LÅT BLI.
Det var bättre förr då man gifte sig vid 14 och dog vid 45. Allt var lite mer naturligt då (go jailbaits).

Alla som inte är judar är våldtäcktsmän

Out.

Så jag kollar igenom facebook och kollar något evenemang vid namn 365 saker man kan göra eller liknande.

Det svåraste med att skriva någonting som har med riktigt dålig fylla är att man inte kommer ihåg speciellt mycket. Men det är ju ändå värt ett försök.

Så på lördagen ligger jag i fosterställning i ett helt mörklagt rum med tungan utanför munnen flämtandes som om jag vore en hund i en öken. Jävligt tragiskt helt enkelt. Så någonstans i en förort till Göteborg ligger jag alltså i fosterställning i ett par mysbyxor som inte är mina och som dessutom är hård-dragna i midjan så att det verkar som om jag är med i någon misslyckad magi-show och någon dålig jävla magiker försöker såga mig itu, och en tröja som är så söndertvättat att allt som var bra med den numera är dåligt, och mår jävligt dåligt. Som om det inte vore nog så verkar till och med iTunes hata mig och tar bara och spelar de absolut sämsta låtarna jag har (shuffle).
Bland typ 4000 låtar lyckas den spela fyra glada 80-tals hits från någon absolute best of the 80's jag laddade ner till min pappas 50-års fest på 40 minuter. Den lyckas spela fanfanfan från Thåströms rena ångestalbum Skeboksvarnsvägen 209 som är så jävla deppig låt att livet verkar även det ha fått en alldeles för hård tvätt av Johans mamma och någon typ av sinnesjuk Jimi Hendrix-låt som jag aldrig hört förr men som är mer experimentell än instrumentiell och jag mår ännu sämre. Men jag byter inte. Jag mår för fysiskt dåligt för att byta och ärligt talat har jag förtjänat att ligga där och hånas av iTunes som någonslags buddistisk försoning för all dålig karma jag lyckats samla på mig under föregående dag.
Och sedan kommer Håkan Hellströms "ramlar" och här någonstans blir ironin för stor. Håkan, tänker jag, du skall ge fan att kommentera mitt liv.

Det började med Benjamin Button. Ifall du nödvändigtvis skall ta och se en film en Fredag kan jag inte rekommendera att se en av de sorgligaste filmerna jag har sett på länge som är så full med vackra människor att man nästan blir illamående. Överlag försöker jag undvika romantiska filmer överhuvudtaget för att man alltid får en jävligt tom känsla i kroppen efteråt och/eller får lust att skaffa barn och bosätta sig i villa. Båda två livsfarliga på sina sätt.
Men filmen var bra.

Ifall du nödvändigtvis skall se Benjamin Button på en Fredag ta inte och börja dricka efteråt. Inte ifall du har dåliga minnen som ligger lite för nära filmen. Inte när du går in för att dricka bort dessa minnen. Det går aldrig bra. Ibland slutar det med att man kissar från hustak. Ibland slutar det att man somnar två meter från en busshållplats. Men det slutar aldrig bra.

Ifall du nödvändigtvis skall försöka dricka bort dåliga minnen så gör det inte med vin och vodka. Vin och vodka bäddar för minnesluckor som Afrika för folkmord.

Och gå för fan inte ut. Ifall man inte är glad skall man helt enkelt inte gå ut. Mest för att man då kommer spendera resten av kvällen åt att försöka dricka sig till rolighet och det går inte. Du kan dricka dig efterbliven och du kanske tror att det är lycka men det är den dummaste lyckan. Du har redan varit bebis och inte haft några riktiga tankar och efter det borde man aldrig sträva efter att nå samma känsla av idiotisk tomhet.

Men ifall du väljer att göra allt detta ändå, så var beredd på en intressant kväll.
Du kommer inte komma ihåg någonting men det gör ingenting för du har så klart någon med dig som kan komma ihåg allt åt dig. Vilket inte får din Lördag att bli bättre. Förutom att det ger dig nästan övernitisk förmåga att tro att iTunes egentligen är ett straff från gud.

Som en orkan på ett dagis drar jag förbi, och Nef är inte försätt med tillräckligt skydd. Maximal skada gjord där drar jag vidare och ramlar. Som om det vore någon typ av konstig musik-video för den där jävla Håkan Hellström-låten. Jag ramlar gatan fram och ramlar med huvudet före. En hjärnskakning senare, jagad av tändare, så antar jag att jag somnar. Men på något sätt har jag inte gjort nog . På något sätt måste denna slapstick-orgie få sitt naturliga slut så jag passar på att spy lite överallt i ett sovrum som inte är mitt men dock på kläder som är mina.
Efter att ha lyckats med denna självdestruktiva motsvarighet till en 'strike' så antar jag att jag somnar gott. Har man hjärnskakning så brukar man tydligen göra det.

Och sen vaknar jag. Egentligen det första jag kommer ihåg sedan någon timme efter Benjamin Button. Och här någonstans börjar misären som leder till ovanämnda fosterställning.
Och jag ringer Skövde och jag säger förlåt Skövde. Och jag tvättar och pratar sex samtidigt som jag inte ens skulle kunna ha ett samlag på 10 gram kokain och 5 viagra. Och på samma sätt som jag ramlade igenom natten ramlar jag hem.

Och Håkan berättar för mig att han ramlat dåliga gatan fram och var full och dum, ramlandes på allt. Och han föll på en fest någonstans, fast det skulle ju vara dans, dans, dans.
Och jag stänger slutligen av iTunes och somnar. Jag kan ta 80-tals klassiker och dansk-svenska ångestorkestrar men det här ligger lite för nära för att vara ok. Har man ramlat en hel natt så vill man inte höra om någonannans ramlande från ett ironiskt iTunes.

Så jag läser lite om tarantinos nya film vilken jag inte ens kommer försöka mig på att stava namnet till för att jag har tydlig nikotinbrist vilket leder fram till i allmänhet en kemisk dumhet i huvudet och ont i mina ögon, speciellt när snö dyker upp i pereferin. I alla fall så har jag i mitt numera mörklagda rum tagit och kollat in filmen, som i för sig verkar bli bra, men det jag inte kan släppa är namnet B.J Novak. Det är det bästa namnet någonsin. Det är helt enkelt det bästa. Det blir inte bättre form i ett namn än B.J Novak tänker jag. Innan jag släpar mig iväg för att köpa nikotin och ännu en gång fungera som en jävla människa i huvudet.

Safari tycker jag alltid har varit fruktansvärt meningslöst. Jag förstår och kommer aldrig att förstå människor som lägger stora summor pengar för att se djur. Djur kommer nämligen alltid att vara djur, de äter, bajsar och sover. Allt djur gör är att vara djur, på samma sätt som att bebisar är djur och inte människor. Det finns inga projicerade tankar, ingen djupare mening bakom handlingar utan bara reaktioner på behov. Jag är ett lejon. Jag är hungrig. Jag äter en antilop. Jag bajsar ut antilop. Jag sover.
Allt du någonsin kommer att få se under ett safari är djur som är djur vilket gör det tråkigt.
Urban Safariing däremot är något helt annat, något mycket roligare och potentiellt beroendeframkallande som kan få den mest inbitna innesittande att slänga på sig safarikostymen och gå ner på stan.
Urban Safariing är helt enkelt som ett vanligt safari fast du iaktar människor.
Tråkigt, tänker du?
Underbart tycker jag.

Själva idén kommer från all tid jag spenderat när jag väntat på bussar. Det började med att skor.
Människors skor säger mer om dem än vad du tror, vilket jag lärde mig under en sällsynt tråkig praktik på Volvos logostikavdelning där jag mest försökte tänka ut sätt att surfa porr på Volvos datorer. (Hemligheten är att gå genom diverse hemsidor, fast det kan medges att porrsurfande under arbetstid, egentligen under all tid är väldigt tråkigt. Det var mest för att ha någonting att göra). När jag väl knäckt denna porr-kod behövde jag någonting för att fylla ut resten av de långa veckor jag spenderade ute på jävla Hisingen (inget gott har någonsin kommit från Hisingen).

Och som sagt började det med skor. Ifall du någonsin vill veta vad någon gör på Volvo behöver du bara slänga ett öga på deras skor.

1. Sneakers
Arbetare på bandet. Jobb i fabrik. Knarkare

2. Gamla hederliga läderskor
Äldre människor. Mellanchefer eller högre. Eventuellt jobbar de på designavdelningen.

3. Båtskor
Medelålders. Jobbar med whitecollar-saker. Ett par år från att skaffa riktiga läderskor men på den vägen. Har ofta någon typ av båt mest för att det har blivit det absoluta statusobjektet för medelklassen i Göteborg.

4. Inga skor
Sexbrottsling, Hippie, Knarkare, Sexpartner?

5. Bruna grova tygskor (hampaskor?)
En förbannat tråkig människa som köper rättvisemärkt och som du egentligen aldrig vill prata med ifall du inte skriver ett arbete om kläder av hampa, klädindustrin orättvisor, eller mentala sjukdomar.

6. Buffaloskor
En mongolid hora som letar efter kund

7. Skor med någon typ av däck-tillverkare bakom, akompenjerat av instoppade byxor
En trend som turligt nog inte ses så ofta ifall du inte åker till ställen runt Göteborg som Kungsbacka, Mölndal och så klart Hisingen.
Ifall personen i fråga verkar gå i högskolan eller yngre är det ok och bara en identitetskris (alla har en gammal J.Lindeberg tröja hemma i garderoben. Eller gömd på något annat ställe).
Ifall det är en äldre person så peka och skratta för du ser precis en förlorare

Och så vidare.

Fast jag har nog fortfarande inte riktigt berättat vad urban safariing är.
Urban safariing är att sitta på stationen i väntan på något och dömma alla människor på en milisekund.
Urban safariing är att iaktta människor i deras liv och baserat på detta konstruera deras livshistoria.
Urban safariing är att se någon i buffaloskor och fundera över hur deras liv gick så åt helvete att de har på sig buffaloskor.
Framförallt är det underbart på samma sätt som detta suger.

[email protected]
JAG ÄLSKAR ENVÄGSKOMMUNIKATION

http://www.youtube.com/watch?v=4pXfHLUlZf4&feature=channel_page

Hur skall jag annars börja min modekarriär?

This was never the way I planned
Not my intention
I got so brave drink in hand
Lost my discretion It’s not what, I’m used to
Just wanna try you on
I’m curious for you Caught my attention

I'm with child and I hate it
The taste of my puke slapstick
I fucked a man just to try it
I hoped my parents didn’t mind it
It felt so wrong It felt so right
Making me pregnant tonight
I fucked a man and I liked it
and I liked it

No, I don’t even know it's name
It doesn’t matter
Playing the abortion game
Against human nature
It’s not what, good girls do
Not how they should behave
My head gets so confused
It's hard to say

I'm with child and I hate it
The bastard makes me sick
I fucked a man just to try it
Making something that drooles spit
It felt so wrong It felt so right
but now it's just wrong, alright
I fucked a man and I liked it
but then psyched it
but then psyched it

Us girls we are so magical
Soft skin, red lips, so kissable
Hard to resist so touchable
But now I'm a bloated whale
No longer attractive, just an old fisher's wife tale




PS. JAG HAR TYDLIGEN VUNNIT PRISER
MÅSTE FIRA NU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Skulle jag först bli rädd, arg, utflippad.
Sen skulle jag flyga långt, långt bort.

Tjejen i Alphaville. Låter söt.
Ser ut som hon jobbar som teströkare åt den danska staten.
På med pyjamasen, mot sängen.

Jag är antagligen den enda hetrosexuella mannen i historien som gillar att bada. I badkar. Framförallt ifall det är nedsläckt. Något som jag inte borde skriva i min blogg egentligen för att det avmaskulaniserar mig ytterligare från det skogshuggar-ideal som jag misslyckas med att marknadsföra mig själv som.
Men jag gillar det, så jag går upp varje morgon innan skolan när huset är tomt, sätter på valfri val-ljuds cd (eller josh rouse, oftast josh rouse) och bara chillar innan jag måste till det teoretiska helvete som kallas Handels i folkmun (fortfarande bättre än chalmers). Iallafall har man mycket tid att tänka när man ligger i ett bad. Ofta om hur i helvete jag skall orka med handels till sommaren, men ibland kommer vissa intressanta tankar. Dessa hamnar ofta i min idé-låda men idag tänkte jag dela med mig av en av dessa spaningar som jag kommit på legandes naken.
Badskum.
Vad är egentligen grejen med badskum?
Alla som badar regelbundet där ute (alla över 50 och jag) vet ju att badskum egentligen inte fyller någon funktion. Visst, du kan slänga in lite grönt te och låtsas som om det är nyttigare för huden än det är att dricka, vilket det bevisligen inte är för ingenting som man äter/dricker kan vara nyttigare att ligga i än att äta/dricka. Så jag började fundera varför badskum egentligen finns.
Själv använder jag oftast badskum till att täcka mina fötter, som ser ut lite som förvuxna händer med små fingrar i spetsen, så att jag inte skall bli utfreakad över att jag har fyra armar och sedan göra någonting dumt. Man vill nämligen inte göra något dumt i badkar, för då kan man riskera att dö. Det är något man alltid måste komma ihåg, att även ifall det verkar mysigt är man bara ett snedsteg från döden. Att bada är nog det mest extrema jag gör i min vardag nuförtiden.

Iallafall.
Jag började kolla upp varför badskum finns och det visade sig att min användning inte är speciellt långt borta från sanningen. Badskum uppfanns för att täcka nakna kroppar från biopublikens suktande, rentav kåta ögon under 30-talet. Det fanns kvar fram tills 50-talet och sedan hände ju den så kallade bröstexplostionen där brösten gungade runt i var och varannan film under 60-talet till slutet av 80-talet då vi återigen fick någon bröstmoral i samhället.
Och vem säger att konservativa värderingar inte skapar jobb?
(ingen antar jag men det blev en bra avslutning)

Virtuell kärlek då?
Nä, det väntar vi med tills imorgon, för jag måste köpa snus snabbt.

1. Jag måste hitta en
2. Jag måste gilla personen i fråga (vilket blir svårt)
3. Jag måste få ett medgivande till att starta relationen i fråga. Ifall jag inte gör en Martin och bara hoppar över hela det där ömsesidiga steget
4. Jag har bara ett par mysbyxor och måste alltså köpa mera för att kunna klara av ett parförhållande
5. Min farmor kommer fråga henne om hon har HIV. Vilket hon alltid gör. Som min farmor förklarade för mig:
"Alex, det är lika bra att skydda sig. Nu går folk runt med HVI och AIDS och allt möjligt och man skall vara försiktig och ta det lugnt och du vet ju hur det blir med sprit och så sitter du där med HVI och AIDS."
Farmor tror alltså att man kan få HVI och AIDS samtidigt. Två tummar upp.
6. Jag vill inte se filmer med Kate Hudson och Matthew McConna(efter detta händer något konstigt så jag stannar här) där de letar guld. Jag vill inte se några par-relaterade filmer. Ifall de inte har med HVI och AIDS att göra.
7. Jag måste träffa någon minst två dagar i veckan.
8. Jag kommer vara orolig över att få barn HELA tiden. Inte ens ett skämt. Jag är alltid orolig för att bli pappa, speciellt efter den gången jag beställde ett kort med hur mitt och Carolas barn skulle se ut.
9. Jag måste ha en mobil. Och ha den på. Och svara. Även när jag söker på CP i 4chans underbara värld.
10. Jag måste ha sex åtminstonde en gång i veckan..
11. Att gå ut slutar att vara roligt och blir ett nödvändigt ont och någonslags beskyddare-verksamhet
12. Att dricka överhuvudtaget slutar vara roligt på grund av att någon alltid blir arg
13. Någon har förväntingar på dig.
14. Parshopping. Behövs skriva mera?
15. "Svärföräldrar", vilket jag är fruktansvärt dålig på och börjar ljuga för.
16. Inga utlämnande blogginlägg
17. Glömde nästan att när man väl går ut så måste man hänga med människor man inte vill hänga med större delen av tiden
18. Gå igenom tidigare sexpartners. här börjar jag också ljuga, dåligt.

inte mitt bästa, men jag kom igång igen.

Last November, 26 Borac Cacak supporters were jailed after wearing Ku Klux Klan outfits and shouting abuse at their own Zimbabwean player.

Fan vad inte politisk korrekt ändå.

http://www.fapchan.org/

Fapchan är ett så kallat IMAGE MESSAGE BOARD för porr-relaterade saker. Detta, förutom att kännas väldigt början av 2000-talet är väl egentligen fantastiskt och har säkerligen hjälpt många frustrerade ungdomar genom tonåren. Det finns till och med en del tjej-porr, eller kill-porr, eller ni fattar vad jag menar där, vilket kan ses som jämlikt. Ifall du skulle vilja ladda ner porr här måste du dock ha ett rapidshare-konto, för att fapchan inte upptäckt torrents än. Vilket som jag redan nämnt suger.